tisdag 7 mars 2023

Lär dig mer om de olika aktieslagen, - A-, B-, C-, D- och preferensaktier

Lär dig vad de olika aktieslagen betyder, A, B, C, D och preferensaktier

Det är lätt att bli förvirrad när man vill köpa aktier i ett bolag och det plötsligt dyker upp flera olika aktieslag för samma bolag på sökningen, A-, B-, C-, D- och preferensaktier. 

Vad betyder de olika aktieslagen, vilka är skillnaderna mellan dem och vilken av de olika aktieslagen ska man välja? 

I detta inlägg går jag igenom de olika aktieslagen och förklarar skillnaderna och dess innebörd.

De olika aktieslagen: A- B- C- D- och preferensaktier


A- och B-aktier

Ofta ger A-aktier starkare rösträtt än B-aktier. Det innebär att A-aktier ofta är dyrare än B-aktier. Men så behöver inte vara fallet. Om vi tittar på exempelvis Handelsbanken, igår kostade A-aktien 20 kr mindre än B-aktien.

handelsbanken har exempelvis både A och B aktier

Varför det är så har jag inget bra svar på. Som vanlig småsparare har rösträtten ingen större betydelse då ägandet i bolaget ändå är så litet. Man bör enligt mig helt enkelt köpa det aktieslag som är billigast så länge det bara är rösträtten som skiljer aktieslagen åt. En annan sak man bör kolla upp innan man köper A-aktier är att den är likvid. Med detta menar jag att det finns gott om aktier både på köp- och säljsidan, aktien handlas med stor omsättning dagligen och att det inte är en stor spread (skillnaden på priset mellan köp- och säljordrar i orderdjupet). Detta är inga problem för till exempel Handelsbankens A-aktie och andra större bolags A-aktier, men det kan ibland finnas A-aktier som inte är så likvida och mer volatila.

Aktieslag C

C-aktier är oftast bara ännu ett sätt att dela in aktieägare. C-aktier kan ha lägre rösträtt än både A- och B-aktier. C-aktier är inte så vanligt att man ser men ett exempel på detta aktieslag har Skandinaviska Enskilda Banken. Även här kostar C-aktien mer än A-aktien vilket jag inte kan förklara. Men priserna kan givetvis variera.

SEB har både A och C aktier

Generellt brukar det alltså bara vara rösträtten som skiljer A-, B- och C-aktier åt. En A-aktie kanske ger en rösträtt per aktie medans B- och C-aktier endast ger en tiondels rösträtt per aktie. Har man inga planer på att vara aktiv i bolaget och rösta på stämmor exempelvis, spelar inte rösträtten någon större roll. Sammanfattningsvis är det alltså oftast bäst för småsparare att köpa det aktieslag av ovan nämnda som är billigast så länge aktien är likvid och inte är mer volatil än de andra aktieslagen.

D- och preferensaktier

Då har vi kommit till D- och preferensaktier, dessa aktieslag skiljer sig från A-, B- och C-aktier på fler sätt än rösträtten.

D-aktier är ganska lika preferensaktier. Man brukar säga att dessa aktieslag liknar en blandning av stamaktien och en ränteobligation. Obligationer har jag tidigare skrivit om och kan läsas här. D- och preferensaktier ger ofta en hög direktavkastning medans aktiekursen normalt sett inte rör sig lika mycket som den vanliga stamaktien. D- och preferensaktier är räntekänsliga likt obligationer. Man skulle kunna kalla dessa aktieslag för högriskobligationer. D-aktier är ett relativt nytt fenomen och man hittar oftast D-aktier bland fastighetsbolagen.

Det finns trots allt en del skillnader på D- och preferensaktier. Preferensaktier har förtur på eventuell utdelning och vid eventuell konkurs, förtur betyder dock inte garanti, detta gäller inte för D-aktier. D-aktier har inte heller någon inlösenkurs som preferensaktier har, därmed har D-aktier inget slut på sin löptid. Anledningen till att företag emitterar D-aktier istället för preferensaktier är att D-aktier inte räknas som en skuld i balansräkningen, till skillnad från obligationer som räknas som en skuld. Rating bolag, det vill säga bolag som som sätter kreditvärderingar på bolag har på senare tid börjat klassa preferensaktier som 50% skuld och 50% tillgång.

D- och preferens aktier är alltså populära bland investerare som vill ha hög och fast direktavkastning. Nackdelen med dessa aktieslag jämfört med den vanliga stamaktien är bland annat att värdeutvecklingen är lägre samt att de är mer ränte- och inflationskänsliga likt obligationer. En D-aktie bör ge högre direktavkastning än en preferensaktie eftersom de har högre risk. Utdelningen kan helt ställas in på D-aktier om bolaget av någon anledning inte kan betala den. Det skulle givetvis skada bolagets förtroende för framtida kapitalanskaffning om så blir fallet och detta vill bolagen undvika. Det finns alltså incitament att kunna bibehålla utdelningen. För preferensaktier kan utdelningen exempelvis pausas ett visst år men ska då kompenseras nästkommande år. En preferensaktie har en specificerad löptid. Bolaget har rätten men inte skyldigheten att lösa in dessa preferensaktier. Det är därför viktigt att kolla upp lösenpriset. Om lösenpriset är väldigt högt kan det ge signaler att bolaget inte har för avsikt att lösa in preferensaktierna. 

D- och preferensaktier har naturligtvis risker, likt alla investeringar. Värdet på aktierna kan både öka och minska. Utdelningar kan minska eller helt ställas in. Bolaget kan gå i konkurs och även om nu preferensaktieägare har viss förtur på pengar som eventuellt finns kvar i bolaget i en sådan situation är det ingen garanti. Köper man D- och/eller preferensaktier är det viktigt att förstå vad det är man köper och vilka risker som är associerade med investeringen. Historisk avkastning är aldrig någon garanti för framtida avkastning. Under etiketten finansbildning hittar du fler informativa inlägg om börsen och dess termer.  Är du nyfiken på vad jag har i portföljen hittar du det här.

2 kommentarer:

  1. Beror inte prisskillnaden på A- och B-aktier just på att det oftast är större omsättning på B-aktierna, dvs lättare att hitta köpare om man vill göra sig av med dem?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förmodligen har det att göra med hur många aktier det finns av de olika aktieslagen. Tittar vi på handelsbankens A- och B-aktier till exempel så finns det betydligt fler A- än B-aktier. Omsättningen är också betydligt högre i A-aktien. Men jag tycker inte det helt förklarar varför B-aktien ska värderas högre, då den enda skillnaden är att du har mindre rösträtt med dessa aktier. Ofta vill större ägare ha inflytande i bolaget och köper därför A-aktier, därav att de oftast värderas lite högre än B-aktier. Men det stämmer som du säger, ibland kan omsättningen av A-aktier vara mindre och aktieslaget blir mer volatilt när någon köper eller säljer aktier. Jag tycker inte det finns någon enkel regel eller logik alltid i prissättningarna. Men så länge det är stor omsättning i aktierna köper jag den som är billigast. Ju fler aktier, desto större blir utdelning, för samma mängd investerat kapital.

      Radera

Populära inlägg